Jag skrev ovan att det var min andra farmor som har dött, dvs. hon var inte mor till min far, men ändå så var hon nog min riktiga farmor under den tiden när jag kanske behövde det som mest, när jag var liten..min farfar nr1 som var gift med farmor nr2, krångligt jag vet, har väl aldrig riktigt haft tid att vara farfar, så mycket som jag kanske skulle ha velat, men han har funnits där ibland, mycket tack vara farmor nr2 ;) som har sett till att så har blivit.
Min farmor nr2 Barbro som hon heter var en riktig bullmamma, du vet, det fanns alltid sju sorters kakor på bordet, i alla fall är det så jag minns det, mestadels var jag ju liten när jag var hos dem, så mina minnen stämmer nog inte med verkligheten, utan är ett barns minne och verklighet, men en sak kommer jag nog aldrig att glömma Farmors potatis bröd! Det var ett riktigt gott surdegsbröd, som fick jäsa och puttra i en hink och luktade skit, men smakade alldeles underbart.
Ibland önskade jag att vi hade mer kontakt, men när man växer upp så blir det väl rätt så naturligt att man inte umgås på samma sätt, sedan kan väl tilläggas att Farfar och farmor hade rätt så många barn och barnbarn att ha kontakt med, och jag fick min tid när jag fick den...
På nått sätt är det rätt konstigt, men vi skulle åka till Mantorp där de bodde och köpa en bilbarn stol, så vi tänkte hälsa på dem, men de skulle bort så de kunde inte, och veckan efter blev Farmor sjuk så sista gången Ion fick träffa sin gammelfarmor var han rätt liten, men det får bli ett fint minne..

Lycka till på festen !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar